Detta var på tiden då våra grönvita favoriter höll till på stadens bakgård. Säsongen 1932/33 blev ändå början på resan uppåt i serietabellen och då klubben på allvar kunde hota IK Tord och Huskvarnalagen H-Södra och HIF.
Favorittippade J-Södra skulle göra upp med IF Hallby om seriesegern. Det var expertisen relativt överens om. J-Södra inledde höstsäsongen med att spöa en av två Eksjöklubbar, Bollklubben, med solklara 6-1 borta. Hemmapremiären ställdes man emot Anneberg och där blev det också en enkel resa och till slut seger med 4-0 efter 2-0 i paus. Centern Ernst Karlsson satte två medan ”Gutten” Johansson och backen Erik Augustsson stod för resten.
Innan den tidiga seriefinalen mot Hallby tog J-Södra storsegrar mot IFK Eksjö och Vetlanda och Göte Weitz började få upp målångan ordentligt (bl.a tre mål mot Vetlanda borta).
Seriefinalen mot Hallby spelades inför 1.350 åskådare och det var en mycket bra siffra och blev också den största publiksiffran för Södra denna säsong. Hallby hängde bra med och höll 0-0 efter 45 minuters spel. I andra halvlek malde Södra sönder Hallby och vann matchen med 3-1 efter mål av Augustsson, ”Gutten” och Karl Johansson.
J-Södra fortsatte att vara alldeles för bra för sina motståndare vilket resultat som 8-0 på JAIF vittnar om. Under hösten fortsatte laget att vara överlägset och när sista matchen för höstsäsongen spelades hade laget bara förlorat en match. Bottenlaget Anneberg skrällde rejält och hemmavann med 3-1 efter avslagen match från Södrahåll åtminstone.
Vårsäsongen startade om i maj och J-Södra vann programenligt över NGIS med klara 5-1 efter mål av Göte Weitz 2, Ernst Karlsson 2 och Gerhard Thorsell. Efter NGIS väntade åter Hallby och även denna gång var J-Södra bättre och vann med 4-1 efter 2-1 i paus. 1.052 åskådare fanns på plats när J-Södra punkterade serien och Södras mål gjordes denna majdag av Weitz, ”Gutten”, Thorsell och Karl Johansson.
Avslutningen på serien blev rena rama transportsträcka och J-Södra riktade istället in sig på det kommande kvalet. De tre sista omgångarna gjorde laget 12 mål och man ”bjussade” Kamraterna från Eksjö på en poäng efter 5-5 på bortaplan.
Kvalet för att ta sig upp till Södra Mellansvenskan blev ett antiklimax eftersom förbundet ”kom på” att båda lagen flyttas upp för att få ett jämnt antal lag i serien. Därför blev det ingen avgörande match mellan Södra och Västervik utan båda lagen fick ta klivet upp.
Göte Weitz var kanske den bästa J-Södra spelaren denna säsong men det var främst jämnheten som var det starkaste kortet. Duktig målvakt hade man också i Arne Jönsson.